Orust 100528-30 Så var det dags för årets första examination av hjälpinstruktörer och som vanligt höll vi till utanför västra Orust. Fina paddelvatten runt Härmanö och nära till stora havet i Vallerö sund. I år var ju vintern ovanligt hård och det känns som om vår & sommar ännu inte riktigt har hunnit i kapp. Väderutsikten för helgen var också ganska dryg, mest regn & grått och rätt blåsigt.
Packa kajaker Stocken
Det regnade till och från hela vägen upp från Malmö men höll upp lagom framme på Stocken, snabbt upp med tältet. Jag var lite sen så Mats hade redan kört igång och höll på att gå igenom novellfrågorna med Anders, Hannes och Ludvig, de tre kandidaterna. Efteråt lite allmänt paddelsnack till kvällsmaten, innan regnet körde in oss i tälten för natten. Tidig kväll.
På väg ut
Visa stöd
Men när vi vaknade på lördagsmorgonen sken solen och bara några få moln skyndade förbi på himlen. Tidiga sjörapporten sa 5-10 m/s västlig, ökande till 8-kuling 14 under dagen och avtagande mot kvällen.
Efter frukosten riva tält & packa, och en snabb genomgång av säkerhetsutrustningen innan vi kom i kajakerna. Hela förmiddagen gick vi igenom framåtpaddling, kantning, sidoförflyttning, kontring, olika stöd på vår väg ut mot Härmanö. Det finns gott om små öar, grynnor och vikar att vispa runt i och som är perfekta för att testa och träna paddelteknik. Vi beslöt att ta lunch på Vallerö för att kunna känna av förhållandet i sundet på vägen. Ganska snälla vågor på runt metern.
Under lunchen tog vi en utvärdering av dagen så här långt och en snabb genomgång av eftermiddagens program.
Utanför Arholmen
Lunch Vallerö
När vi kom ut på vattnet igen kändes det att vinden hade tilltagit, inte kuling men uppåt 10-12. Något högre sjö men framförallt stökigare vågor och en tydlig nordlig ström. Bra omständigheter att visa upp sina färdigheter i roll & reentry, kamraträddning och bogsering, i fullastade kajaker..
Diskussioner på vattnet
Pumpa läns
Eftersnack
stor bild
Efter ett par timmars blöta övningar ute i sundet var alla rätt möra och vi drog oss tillbaka till Vallerö. Upp med alla grejer och lite rast o vila. Ett snabbt dopp satt fint efter en dag i torrdräkt, och jag hann även med en sväng runt ön. Man blir alltid lika imponerad av utsikten på toppen och kraften i vågorna nere vid vattnet.
Vallerö sund
stor bild
Härmanö huvud
stor bild
Måseskär
stor bild
Under kvällen gjorde vi en gemensam utvärdering av dagen och det var ingen tvekan om att alla var godkända.
Mat och snack, först om våra reparationskit och första-hjälpenlådor, sen mera allmänna kajak och paddeldiskussioner. Alltid kul att träffa engagerade människor som sysslar med samma grejer, och kunna utbyta upplevelser och erfarenheter.
Senare tog vi en gemensam promenad över till andra sidan för att kolla in solnedgången. Nu hade vinden mojnat betydligt men dyningen låg fortfarande kvar.
Kvällspromenad
stor bild
Söndag morgon
På väg hem
Regn under natten men det avtog framåt morgonen, och lagom till vi kröp ur sovsäckarna kom de sista stänken. Packa kajakerna och sen lämnade vi Vallerö strax efter nio. På vägen tillbaka fortsatte vi att finslipa teknikerna och gick även in på hur man instruerar och håller kurser. Som nästa steg inför en ev instruktörsexaminationen.
Instruktionsövningar
Första hjälpen
Lunch på Härmanö, tillsammans med lite ytterligare teori, allemansrätt, första hjälpen och säkerhetsutrustning. Vi fick också besök av några ganska sällskapliga och påstridiga får. Särskilt lammen var väldigt intresserade av våra grejor, och då av min mat i synnerhet. Vet inte om det är mitt ullunderställ eller att jag inte äter kött som gör att det lockar. Eller om de bara går på lukten..
Nyfikna..
..lamm
Kärringöfjorden
Senaste gången jag var på Orust och paddlade var under Stockenträffen förra året, och då hade vi liknande förhållanden med regn & vind. Nja, kanske lite mindre vind och mer sol nu.. Hursom, alltid lika kul att komma upp till Bohuslän!
Roligt också att vara med om en så pass händelserik helg och få godkänna tre nya, mycket duktiga hjälpinstruktörer. Eftersom vi numera tillbringar hela helgen tillsammans utan att störas av andra evenemang, blir det en ganska intensiva dagar. Så förutom själva examinationen så känns det som man verkligen hinner lära känna varandra ordentligt. Som bonus får man lite nya vänner varje gång liksom..!
Är du intresserad av att veta mer om vad Nordisk Instruktörslicens för havspaddling, NIL, innebär och hur vi jobbar, rekommenderar jag vår hemsida. Eller så kan du haffa nån av oss nästa gång vi syns ute på vattnet!
Även om det är många timmar i kajakerna under helgen blir det inte så lång sträcka paddlat: 8+6 km.
/ Ulf
Hej!
Verkar som ni haft en bra helg. Härliga bilder, gillar särskilt den första med blommande trift i förgrunden och Vallerö sund bakom. Kul med nya duktiga hjälpinstruktörer också. Upplägget att genomföra exminationerna utanför andra arrangemang som Stockenträffen tycker jag har fungerat bra. Tror att det skulle blivit än mer intensivt annars, nu kan ni ju ägna er helt åt varandra.
/Lena Jernehov
Det var fantastiskt vacker med triften i alla skrevorna runt klipporna på Vallerö. Sen blev det ju lite extra dramatiskt med det fina kvällsljuset och vinden in från havet.
Jag kommer ihåg när jag själv gick upp som hjälpis samtidigt som stockenträffen. Det var väldigt stressigt att hinna med allt, både examinationen och sen umgås med alla andra/kolla kajaker/föredrag på kvällen. Lite lätt splittrat i alla rollerna..
Nu känns det betydligt mer avspänt och lättare att fokusera på det som är viktigt. Dessutom, som extra plus, får man chansen att umgås en aningens lättsammare på kvällarna tillsammans. Även om det antagligen ligger kvar någon smula ”examinator-kandidatroll” i bakgrunden, så känns det betydligt mer avslappnat när man sitter och snackar eller går en sväng runt ön. Så man får möta nya spännande människor lite mer ingående..
/ Ulf
Jag körde också upp på Stockenträffen. Kommer ihåg att jag satt och kände mig lite ensam i tältet för jag ville lägga mig i tid så att jag skulle ha bra krafter dagen efter. Jag vaknade när tre glada norrmän skulle krypa till kojs fram på småtimmarna. De konverserade högljutt med varandra genom tältdukarna. Jag hade öronproppar i men till slut fick jag ropa till dem att lugna ner sig. Jag fick inga trevliga svar men de sänkte rösterna en aning. Men som du säger, man vill ju gärna vara med på de olika aktiviteterna. Förra året hade jag inga åtaganden alls till att börja med och det kändes väldigt skönt. Sen fick vi hjälpa till med ett arrangemang i alla fall men, men det gick bra.
/Lena
Hej, allesammans.
Flitiga Lisa och Bror Duktig i Floda har alltid rätt till att korrigera andra och deras beteende.
Börjar ana något här, skall Scientologvarning utfärdas!?
Jo klar sektvarning. Det finns några olika sorter, från de med smal grönlandspaddel och skägg, via pontoner och roder till vår variant med fina tyglappar på flytvästarna och klargula uniformer. Till skillnad från scientologerna och en del andra klubbar så utlovar vi dock inget efterliv utan satsar mer på här och nu. Och tyvärr är vi inte så lönsamma heller, utan man får snarare skjuta till en slant för att få det att gå runt..
/ Ulf
Hej, allesammans.
Det blev nog lite missförstånd här. Självklart är ni en sekt per definition; uttalad och auktoritär ledare, inget eller ringa eget tänkande, odemokratisk beslutsprocess, speciella intressen som försvaras mot angrepp utifrån, en slags hjärntvätt som inte får ifrågasättas.
Ja, Ulf. Det var självklart att det skulle bli något liknande svar, hade dock trott att det skulle komma från de korrekta människorna. Kroken var slö och agnet ruttet, kanske blir det napp ändå.
Det är ingen fara, jag tog det inte så allvarligt. Kunde bara inte låta bli att svara..
Är själv lite tveksam ibland på hur pass involverad man är i det här med paddlingen – gäller allt från kajakbyggandet till NILandet. Det är ju en ganska smal bransch och jag lägger en hel del tid på det, ibland kan man bli mer än lovligt enkelspårig. Men har väl kommit fram till någon slags slutsats att det nog är rätt ok ändå. Det är ju förhållandevis frivilligt, någorlunda billigt och så bygger det både knopp och kropp. Ungefär..
Så allmänna frågor eller synpunkter om NIL kan jag nog svara på, och ge min ståndpunkt. Mer personliga frågor/synpunkter till/på vissa medlemmar i NIL tycker jag dock inte riktigt hör hemma här. Bör kanske tas direkt med vederbörande..
/ Ulf
Hej, allesammans.
Du har helt rätt, borde inte använt din sida för allmänna kommentarer. Bästa härskartekniken är ju att inte bry sig alls, tyvärr har jag inte uppnått total utsläckning ännu. Kommer troligtvis att uppnås innan detta livet är till ända.
Angående att paddling befrämjar både kropp och hjärna, är det väl ingen som kan ha någon annan åsikt än att det är riktigt. Motion i alla former frigör sköna saker till blodbanan och förhindrar många mörka tankebanor. Man blir lyckligare av att bli fysiskt trött emellanåt.
Angående mitt språk och skrivstill kan jag bara hänvisa till ett Ranelids citat, ”det är bara jag som har mitt språk”.
Hoppas att det inte uppstått några dolkar i den dunkla i mellan oss, utan att vi fortfarande har den sköna insikten och stilen. Tänker avsluta med att stjäla din variant av inläggsslut, nu gör jag det…
/Mikael
HIttar bland annat följande på http://sv.wikipedia.org/wiki/Sekt:
– ”fyra kriterier på en sekt: att den är sluten och manipulativ, att medlemmarna anser att de har den absoluta sanningen, att ledarstilen är auktoritär, och att den gör skarp åtskillnad mellan ”goda medlemmar” och ”onda ickemedlemmar”.”
– ”de har ett mål, en idealbild, uppförelsekodex, en fiende, samt ofta en kamp.”
Och med det som stöd håller jag ingalunda med i Fjäderdals slutsats kring sektfunderingarna. Jag har nämligen inte heller nått utsläckning… Ehh… (Utsläckning=härskarteknik? Tvärtom tänker jag om jag ramlar in i mina associationsbanor.)
Jag känner många lyssnade, kloka, resonerande, ansvarstagande och nyanserande NIL:are. Jag känner inga NIL.are som pysslar med ”sluten”, ”fiende” eller ”kamp”. Och resonemanget om hjärntvätt saknar ju all balans då man betänker att paddling är något man gör några kvällar, helger eller veckor då och då, medan man all övrigt tid kan göra allt möjligt utan att paddlingskuskaper förändrar något alls på något sätt. Är, för att jämföra, alla som idrottar i lag sekter? (en coach, ett motståndarlag, ett spelsystem)
Men något håller jag gärna med Mikael i: ”Motion i alla former frigör sköna saker till blodbanan och förhindrar många mörka tankebanor. Man blir lyckligare av att bli fysiskt trött emellanåt.”
Jag avslutar gärna: Ut och motionera er gott folk!
Jag gjorde två timmars paddling innan jobbet imorse. Och hon, Corsan, gör sig väl på morgontur också Uffe.
/ Patric
ps. Det går sååå bra att ta bort mitt inlägg om det anses bängligt eller bara onödigt.
Hoppsan, det blev visst napp ändå!
Vi gör nu streck i diskussionen.
Ha det bra allesammans och sök insikten.
Napp! Javisst. Men varför fiska här, och på detta vis?
Avslutar jag retoriskt och ut i tomma luften. För jag respekterar såklart att Ranelid och andra goda textpysslare vill ha streck i diskussioner, hur eget än språket nu är, och hur mycket fiske det än är… 🙂
Hej Patric! Läste precis om din paddling på Erik & Pias blogg.. Liten värld..
Skönt o se att gamla Bettan får komma ut och röra på sig ordentligt! Måste försöka pallra mig upp och hälsa på snart igen..
Och så lämnar vi sektdebatten den här gången va.. När dessutom Ranelids namn dyker upp på mina sidor två ggr på raken (tre nu..) så börjar jag känna att blodtrycket stiger en aningens. Tillsammans med miljöförstöringen, världskrig, kungahuset och (tyvärr) en h e l del andra saker – definitivt några av mina lite ömmare tår..
/ Ulf
Jag som precis hade tänkt köra en runda här om just kungahuset. Varför inte här liksom… 😉
Och så pillar jag gärna på din formulering, det heter ju: ”Vill ju pallra mig upp och hälsa på snart igen.” Forskning visar att det blir bättre med ”vill” istället för ”måste”. Och det vill vi ju!
Välkommen till när som helst och var som helst Uffe. Exempelvis Valöträffen. Den kommer ju snart. Då är det dessutom himla fint väder. 🙂
/Patric
Haha, ok.. Valöträffen inplanerat i villkalendern!
/ Ulf
Det gick sådär med viljan i villkalendern märkes det…
Valö ligger ju kvar tack och lov. Du har en stående inbjudan till större och mindre Valöträffar! 🙂
Hoppas att allt är bra med dig!
/Patric
Hmm.. jo viljan var nog rätt ok egentligen, det vara bara jag som gjorde lite justeringar i sista sekunden. Det dök upp ett annat alternativ som placerade sig högre upp i kalendern och som inte gick att tacka nej till. Kan förklara närmare nästa gång vi syns. Antingen det nu blir Valö eller Stocken..
Annars allt bra här nere i södern, tidvis mycket paddlat och snart dags för veckotur i Bohuslän!
/ Ulf
Det är väl bara att gratulera till att det finns många saker som tävlar om att komma högt i villkalendern. 🙂
btw: har du någon bra länk på detaljer kring hur man helst beter sig gällande grepp och annat med övre handen, påskjutshanden? Jag har tänkt en del och kommit på att det inte alls är, bara, paddelns skevning som påverkar min onda högra underarm.
Tjingeling,
Patric
Mitt stående tips när det gäller de flesta åkommor, från rent fysiska o psykiska till mer generella misärer, brukar vara ”Sluta gnäll, klipp dig o träna hårdare (alternativt skaffa ett jobb)”. Misstänker dock att det fuskas en del med själva utförandet för det funkar inte riktigt alla gånger.
Alltså, har egentligen ingen aning..
Allvarligt talat, var nånstans gör det ont? Upplevde i början när jag gick över till vinge o skäddakajak att det påfrestade på utsidan av underarmen, typ tennisarmbåge. Tror det berodde på att man styr så sent och långt ut i draget jämfört med plattpaddel. Särskilt med fullastad kajak. Men det har faktiskt försvunnit med träning, och utan att jag ändrat frisyr..
/Ulf
Skall ändå till frisören snart. Jag börjar väl där. 🙂
Ser att jag vinklar ”in” handleden, jobbar då det nu. Tror också att det är gamla överansträngingar i underarmsmusklerna efter rackersport och klättring. Lite riktig underarmsträning brukar blåsa ut det efter ett tag. Men jag tänker mest teknik nu, enligt ovan, vill ha rak handled. Och så friyren då såklart.
// Patric