Malmö kanal 070328 Nu har jag legat och malt nästan 19 mil på tre veckor med den nya paddeln och det känns som det börjar släppa lite. Det är inte så tråkigt som det låter faktiskt, tvärtom – nya leksaker, som dessutom ger så pass snabbt resultat, är alltid roligt!

Tekniken är väl inte så där hundra ännu men jag kan slappna av mycket mer nu och hålla fokus under längre sträckor. Det känns som jag hittar ett hyggligt grepp och kan hålla bra marschfart med mindre ansträngning. Själva paddlingsarbetet sker längre framför kroppen och högre upp än med plattpaddeln – en halvbra grundträning sitter nog inte fel om man ska få ordentlig valuta av vingpaddeln.
Det svåraste är nästan att paddla i ett lungnare prattempo – då plaskar det mycket och känns ganska ”sladdrigt”..

Så här nånting ska det väl se ut – Siven och en Ljungbergare (tvillingar – det går ta mej f-n inte o se skillnaden på dom..)

Jag passade i alla fall på att ta tiden på två varv i tisdags, för att få lite föraning om hur det går.
Från klubben, två varv runt kanalen och tillbaks, är det 9360 m (vi brukar säga milen men när det gäller tidtagning är det viktiga meter..) och med plattpaddel hade jag 53.35 som personbästa förra hösten – nu kom jag in på 52.30. Lite trist motvind och svårighet att hålla farten i alla tvära böjarna sänkte nog en del tyvärr.

Värre kan man ju ha det även om man tvingas paddla ”inomskärs..”
Stor bild

Tiden ger en snittfart på 10.7 km/t på milen vilket ändå kändes rätt ok.
Nu är det bara att nöta vidare med tekniken och sen ska jag lägga in lite mer intervallträning för att få upp farten, men framför allt försöka komma ut på havet lite mer – för att lära mig styra lite bättre. Man badar inte gärna frivilligt i kanalen..

Första riktiga testet blir Rönne-å-rännet nu i maj och sen har jag precis anmält mig till Dalsland igen..

/ Ulf